Yesterday/How Do You Sleep?
När metaforers betydelser uppenbarar sig lämnas man förbluffad av sitt oförnuft. I ett sådant tillstånd befann jag mig i igår. Med lite övertygelse, genom sömnen, spred sig både en vetskap, eller snarare ett skadligt avslöjande, som nu skapar en obeslutsamhet angående vad som gör en bäst: att gå tillbaka i vetskapen om att det mycket möjligen kan hända igen; samtidigt som man måste kontemplera om det inte för stunden vore njutbart.
Det som pågick under en längre tid, längre än jag någonsin kunnat tänka mig, händer nu för mig - ett par år senare. Det som sågs som detaljer vilka man kunde ignorera för att ändå se den hela bilden skapade en helt annan bild än den som ville visas.
Frågan om var gränsen mellan sent och för sent går sätter stora frågetecken efter meningar som ännu inte har formulerats och hur ser bilden ut idag? Är den idag besudlad med ett hat mot min oförmåga och blyghet, inte förändrad men bortglömd eller målat på ett papper som har knövlats ihop och slängts i närmaste papperskorg för länge sedan? Var verket skapat av blott en skaparglädje eller en längtan av att frige en länge påsamlad entusiasm?
/J
Det som pågick under en längre tid, längre än jag någonsin kunnat tänka mig, händer nu för mig - ett par år senare. Det som sågs som detaljer vilka man kunde ignorera för att ändå se den hela bilden skapade en helt annan bild än den som ville visas.
Frågan om var gränsen mellan sent och för sent går sätter stora frågetecken efter meningar som ännu inte har formulerats och hur ser bilden ut idag? Är den idag besudlad med ett hat mot min oförmåga och blyghet, inte förändrad men bortglömd eller målat på ett papper som har knövlats ihop och slängts i närmaste papperskorg för länge sedan? Var verket skapat av blott en skaparglädje eller en längtan av att frige en länge påsamlad entusiasm?
/J
Trackback
