Sunny Goodge Street

Jag är miljömedveten: jag vet vilken miljö jag trivs i och tar således hand om den. Resten struntar jag i, vilket kan verka som en självisk syn och det kan jag nästan hålla med om, men å andra sidan: hur skulle det se ut om dem som är experter på ett område bara skulle överge det för att man inte borde tänka på en sak? Nej, dem två kanske inte är desamma; inte samma utfall, men allt behöver inte vara så krångligt som det låter.
Mina idéer har blivit mina kartor; navigeringen styrs av avsaknaden av kompromisser; sikten är klar och det finns inget myteri, från för till akter - Med andra ord: miljön är perfekt.   Det har dock hänt att abstraka hot har vilselett mig in i tron om att det finns någonting att skydda. Men vid slutet av dagen är allt ganska klart, utan tvekan, på något sätt.

Idag (och även igår, som nyss blev idag) har varit en bra sådan. MItt färdmedel till lyckan, om den kan mätas i mil, är på god väg att börja brukas till sitt ändamål. Tills dess kan någon sorts isolering mätas i/genom mig.

Det kommer att bli svårt att se, även om jag har vissa saker inom min miljö att begränsa det till. Imorgon kanske blir bra; kanske det inte går alls, fast jag inte vet hur det hade gått egentligen. Diverse moln av oro måste dock avlägsnas för att rikta koncentration mot solen. Därmed är det dags att säga adjö till några (de flesta).

No need to return. I said good day,

/Jay

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0